Hejhej
Nu har jag på känn att ni är sådär arga igen men jag har haft mina anledningar att inte uppdatera. Just nu sitter jag och väntar på min man som vart i Örebro över helgen. Men efter att vi umgåtts lite så kan jag skriva några rader och berätta lite kul och lite annat mindre kul.
Tills dess.
En gallopperande kossa:
Hej på en stund!
/Erica out
Tills dess.
En gallopperande kossa:
Hej på en stund!
/Erica out
Är i Dalsland.
Återkommer imorgon!
/Erica out
/Erica out
Tja
Jag och fläskhanden ville mest kika in för att säga att vi går ut (tar med oss Elf också) och äter middag. THAI!
Men det är inte allt. Detta inlägg vill jag tillägna en väldigt käck tant som spred ljus i min vardag tidigare idag. Varför spred hon ljus i min vardag? Jo, för hon har lila hår, iron maiden-tröja och använder "rock n' roll" som hälsningsfras. När hon går på bussen säger hon "hejhej, rock n' roll" och när hon går av säger hon "hejdå rock n' roll". Däremellan pratar hon friskt och påpekar hur folk ser ut, att de är blinda osv. Med andra ord, går lite utanför ramarna vad gäller normaliteten (om man ska vara tråkig). Och sånt gillar jag!
Tänker därför klura ut en egen spektakulär hälsningsfras som får folk att liksom stanna upp en stund och fundera över vad man nyss sagt. Får suga på den karamellen ett tag och återkomma med besked i veckan!
/Erica out
lappkärlek.
En sak som gör mig väldigt sugen på att flytta till lägenhet:
Gemensam tvättstuga och alla dispyter den ger upphov till.
/Erica out
Barnafödande, ett straff?
Haft en fikastund med mamma idag och lärt mig att även om man krystar ut en riktigt stor baj så kan det ändå inte jämföras med att föda ett barn. Vilket är bad bad bad news. Men vi har alla fått olika lotter i livet. Och kvinnor hade i begynnelsen den biologiska oturen att tilldelas den lite sämre kroppen av de två. Enligt bibeln (om jag minns rätt) är den smärtsamma förlossningen Guds straff till alla kvinnor för att Eva, på ormens begäran, pallade äpplen i Edens Lustgård.
(Om den tjejen fanns på riktigt och det religiösa påståendet visar sig stämma vill jag bara säga: "Eva. Varför? Du fick en trädgård full med massa god frukt (säkert exotisk) och du väljer äppleträdet? Du borde skämmas över dig själv och vad du gjort mot jordens alla kvinnor".)
Fast chanserna att det hänt på riktigt är iofs rätt liten.
Om det är något vi har lärt oss av människligheten genom tiderna så är det att en handling som bidragit till att miljoner människor fått lida, talar för att det med stor sannolikhet är en man som ligger bakom spektalket. Det slår ju aldrig fel liksom.
(.....)
Och sen kan man ju fråga sig vilket kön ormen i fråga hade..
Nåväl.
Jag kan stundtals känna mig lite bitter över att jag fötts i en kropp som biologiskt sett kräver att jag framtiden måste pressa ut en limpa genom la chatte för att få ett barn, när pappan ifråga inte behöver anstränga sig alls. Det är faktiskt väldigt orättvist, oavsett hur mycket värt det där äpplet var.
Att samhället efter industrialiseringen sen fortsatte kräva att kvinnor ensamma skulle ta hand om barnen efter förlossningen är egentligen rätt, oresonligt. Iaf ur ett kvinnligt perspektiv. Jag menar, först väntar en graviditet på 9 månader med illamående, kräkningar, viktuppgång, känsliga tuttar etc etc och SEN, sen för att slippa den biten måste man gå igenom en förlossning, läka i veckor, sen amma barnet, vilket jag också hört är rätt smärtsamt. Efter det borde man som människa faktiskt ifrågasatt om det kanske inte vore rimligt om pappan, som haft det rätt lugnt och skönt under tiden, kanske nu kunde hjälpa till med att mata och byta blöjor på nätterna. Låta den arma kvinnan vila lite, återhämta sig. Men icke sa nicke.
Nu spinner jag på för fullt.
Är hur som helst väldigt glad att jag inte levde i en tid då samhället var inhumant. Om jag blir gravid i famtiden tänker jag kräva så jädra mycket respekt, empati och uppskattning. För bara för att kvinnor är byggda för att ge liv betyder det inte att det är kul eller enkelt.
Tänk på det nästa gång ni sitter och kämpar på toaletten killar.
Oavsett hur ont det gör eller hur stor den känns (ni gillar ju att diskutera sånt) så kommer det aldrig vara i närheten av vad vi kvinnor går igenom för att befolka jorden. Vi är livets bärare och ändå är vi enligt världens alla normer sämre än männen. Undrar hur det kommer sig egentligen.
/Erica out
(Om den tjejen fanns på riktigt och det religiösa påståendet visar sig stämma vill jag bara säga: "Eva. Varför? Du fick en trädgård full med massa god frukt (säkert exotisk) och du väljer äppleträdet? Du borde skämmas över dig själv och vad du gjort mot jordens alla kvinnor".)
Fast chanserna att det hänt på riktigt är iofs rätt liten.
Om det är något vi har lärt oss av människligheten genom tiderna så är det att en handling som bidragit till att miljoner människor fått lida, talar för att det med stor sannolikhet är en man som ligger bakom spektalket. Det slår ju aldrig fel liksom.
(.....)
Och sen kan man ju fråga sig vilket kön ormen i fråga hade..
Nåväl.
Jag kan stundtals känna mig lite bitter över att jag fötts i en kropp som biologiskt sett kräver att jag framtiden måste pressa ut en limpa genom la chatte för att få ett barn, när pappan ifråga inte behöver anstränga sig alls. Det är faktiskt väldigt orättvist, oavsett hur mycket värt det där äpplet var.
Att samhället efter industrialiseringen sen fortsatte kräva att kvinnor ensamma skulle ta hand om barnen efter förlossningen är egentligen rätt, oresonligt. Iaf ur ett kvinnligt perspektiv. Jag menar, först väntar en graviditet på 9 månader med illamående, kräkningar, viktuppgång, känsliga tuttar etc etc och SEN, sen för att slippa den biten måste man gå igenom en förlossning, läka i veckor, sen amma barnet, vilket jag också hört är rätt smärtsamt. Efter det borde man som människa faktiskt ifrågasatt om det kanske inte vore rimligt om pappan, som haft det rätt lugnt och skönt under tiden, kanske nu kunde hjälpa till med att mata och byta blöjor på nätterna. Låta den arma kvinnan vila lite, återhämta sig. Men icke sa nicke.
Nu spinner jag på för fullt.
Är hur som helst väldigt glad att jag inte levde i en tid då samhället var inhumant. Om jag blir gravid i famtiden tänker jag kräva så jädra mycket respekt, empati och uppskattning. För bara för att kvinnor är byggda för att ge liv betyder det inte att det är kul eller enkelt.
Tänk på det nästa gång ni sitter och kämpar på toaletten killar.
Oavsett hur ont det gör eller hur stor den känns (ni gillar ju att diskutera sånt) så kommer det aldrig vara i närheten av vad vi kvinnor går igenom för att befolka jorden. Vi är livets bärare och ändå är vi enligt världens alla normer sämre än männen. Undrar hur det kommer sig egentligen.
/Erica out
Städhjälp.
Eftersom jag inte kunnat äta på hela veckan är inte energin på topp.
Mamma hjälpte mig därför att städa mitt rum idag.
Allt började kanon. Jag sorterade kläder, mamma tvättade lakan.
Allt gick som smort. Tills.
Tills någon kommer nerför trappan. Det är pappa.
"Jag är här för att dammsuga" säger han med ett leende på läpparna.
"Mamma skickade mig istället för henne".
....
I ett par sekunder står jag och funderar över orden som just lämnat hans mun.
"Mamma skickade mig för att dammsuga".
Mamma skickade mig. För att. Dammsuga.
För er som inte känner min pappa ska jag förklara lite närmare.
Denna kan situation kan liknas med en vetenskapsman som delegerar över sin revolutionerande aidsforskning på en No-lärare från högstadiet.
Alltså: Mannen är född på 60-talet. Den fysiologiska logiken talar redan där för att han inte ens kan hantera en dammsugare. Ännu mindre se till att ett rum blir rent, alltså fritt från dammtussar och grus, med den.
När dammsugarn mystiskt tystnat efter mindre än två minuter och pappa kom upp, meddelades att han dammsugat klart anade jag direkt ugglor i mossen. Och mycket riktigt. När jag går ner i rummet för att utvärdera arbetet möts jag av en dammtussparad strax bakom pianot.
När jag påpekade detta för pappa blev han aggro och stirrade oförstående på mig.
Men hur ska jag komma åt att dammsuga där!? gapade han argt samtidigt som han viftade med dammsugarmunstycket framför mitt ansikte för att jag minnsan själv skulle kunna se att den var för stor för att komma åt springan på två decimeter!!
När jag visade honom att man kan ta av det stora munstycket för att komma åt i trånga vrår fick han ett aha!-liknande uttryck i ansiktet. Stackars. Aja nu vet han det! Och jag fick dammsuga resten av rummet själv.
Tack och hej nu ska jag gosa sönder min man.
/Erica out
Mamma hjälpte mig därför att städa mitt rum idag.
Allt började kanon. Jag sorterade kläder, mamma tvättade lakan.
Allt gick som smort. Tills.
Tills någon kommer nerför trappan. Det är pappa.
"Jag är här för att dammsuga" säger han med ett leende på läpparna.
"Mamma skickade mig istället för henne".
....
I ett par sekunder står jag och funderar över orden som just lämnat hans mun.
"Mamma skickade mig för att dammsuga".
Mamma skickade mig. För att. Dammsuga.
För er som inte känner min pappa ska jag förklara lite närmare.
Denna kan situation kan liknas med en vetenskapsman som delegerar över sin revolutionerande aidsforskning på en No-lärare från högstadiet.
Alltså: Mannen är född på 60-talet. Den fysiologiska logiken talar redan där för att han inte ens kan hantera en dammsugare. Ännu mindre se till att ett rum blir rent, alltså fritt från dammtussar och grus, med den.
När dammsugarn mystiskt tystnat efter mindre än två minuter och pappa kom upp, meddelades att han dammsugat klart anade jag direkt ugglor i mossen. Och mycket riktigt. När jag går ner i rummet för att utvärdera arbetet möts jag av en dammtussparad strax bakom pianot.
När jag påpekade detta för pappa blev han aggro och stirrade oförstående på mig.
Men hur ska jag komma åt att dammsuga där!? gapade han argt samtidigt som han viftade med dammsugarmunstycket framför mitt ansikte för att jag minnsan själv skulle kunna se att den var för stor för att komma åt springan på två decimeter!!
När jag visade honom att man kan ta av det stora munstycket för att komma åt i trånga vrår fick han ett aha!-liknande uttryck i ansiktet. Stackars. Aja nu vet han det! Och jag fick dammsuga resten av rummet själv.
Tack och hej nu ska jag gosa sönder min man.
/Erica out