Haft en fikastund med mamma idag och lärt mig att även om man krystar ut en riktigt stor baj så kan det ändå inte jämföras med att föda ett barn. Vilket är bad bad bad news. Men vi har alla fått olika lotter i livet. Och kvinnor hade i begynnelsen den biologiska oturen att tilldelas den lite sämre kroppen av de två. Enligt bibeln (om jag minns rätt) är den smärtsamma förlossningen Guds straff till alla kvinnor för att Eva, på ormens begäran, pallade äpplen i Edens Lustgård.

(Om den tjejen fanns på riktigt och det religiösa påståendet visar sig stämma vill jag bara säga: "Eva. Varför? Du fick en trädgård full med massa god frukt (säkert exotisk) och du väljer äppleträdet? Du borde skämmas över dig själv och vad du gjort mot jordens alla kvinnor".)

Fast chanserna att det hänt på riktigt är iofs rätt liten.
Om det är något vi har lärt oss av människligheten genom tiderna så är det att en handling som bidragit till att miljoner människor fått lida, talar för att det med stor sannolikhet är en man som ligger bakom spektalket. Det slår ju aldrig fel liksom. 
(.....)



Och sen kan man ju fråga sig vilket kön ormen i fråga hade..
Nåväl.

Jag kan stundtals känna mig lite bitter över att jag fötts i en kropp som biologiskt sett kräver att jag framtiden måste pressa ut en limpa genom la chatte för att få ett barn, när pappan ifråga inte behöver anstränga sig alls. Det är faktiskt väldigt orättvist, oavsett hur mycket värt det där äpplet var.

Att samhället efter industrialiseringen sen fortsatte kräva att kvinnor ensamma skulle ta hand om barnen efter förlossningen är egentligen rätt, oresonligt. Iaf ur ett kvinnligt perspektiv. Jag menar, först väntar en graviditet på 9 månader med illamående, kräkningar, viktuppgång, känsliga tuttar etc etc och SEN, sen för att slippa den biten måste man gå igenom en förlossning, läka i veckor, sen amma barnet, vilket jag också hört är rätt smärtsamt. Efter det borde man som människa faktiskt ifrågasatt om det kanske inte vore rimligt om pappan, som haft det rätt lugnt och skönt under tiden, kanske nu kunde hjälpa till med att mata och byta blöjor på nätterna. Låta den arma kvinnan vila lite, återhämta sig. Men icke sa nicke.

Nu spinner jag på för fullt.
Är hur som helst väldigt glad att jag inte levde i en tid då samhället var inhumant. Om jag blir gravid i famtiden tänker jag kräva så jädra mycket respekt, empati och uppskattning. För bara för att kvinnor är byggda för att ge liv betyder det inte att det är kul eller enkelt.

Tänk på det nästa gång ni sitter och kämpar på toaletten killar.
Oavsett hur ont det gör eller hur stor den känns (ni gillar ju att diskutera sånt) så kommer det aldrig vara i närheten av vad vi kvinnor går igenom för att befolka jorden. Vi är livets bärare och ändå är vi enligt världens alla normer sämre än männen. Undrar hur det kommer sig egentligen.

/Erica out