Vet inte hur det är för er,
men jag blir alltid så fnissig över andras misslyckanden.

Många skulle säkert beskriva en sån egenskap som arrogant och illvillig.

Men jag kan inte hjälpa det. Jag ser mig absolut inte som
en allmänt skadeglad människa, men det är något sjukt
kul med att se människor drabbas av (främst) ironiska fiaskon.

Hör på detta liksom. Man kan ju inte sluta fnissa.
http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/utrikes/article8356798.ab

En kriminell man försökte rymma från sin anstalt,
men när han väl traglat med att smyga in lakan i fängelset,
knyta ihop dem till rep och klättra upp för muren fick han
höjdskräck och vågade inte hoppa ner till andra sidan.

Så han stannade där uppe tills polisen plockade ner honom.

Vilket vällyckat äventyr att berätta om för kompisarna inne
i fängelset när han väl eskorterades tillbaka in igen liksom.

- Shit mannen? Vad gör du här? Trodde du skulle ta dig ut idag?
- Mjo, men jag vågade inte hoppa 3 meter.

Gött.
/Erica out