Jag och min vuxenhet en fredag kväll.
Har precis sett klart På Spåret med mamma och pappa.
Kände att det efter veckan var dags för lite vuxenaktiviter.
Sådär halvkul men ibland får man göra saker man inte vill.
Det hör till vuxenlivet.
Vi konstaterade idag att 18 är det nya 40.
Samt att jag nu går igenom en viss typ av livskris.
Jag har mycket ångest över att jag inte är bra på något.
Inte brinner för något eller kan få tummen ur rumpan och göra något.
När man är vuxen bör man iaf klara av någon av de 3 sakerna.
Det kan inte jag.
Därför är jag nån gång varje dag färdig att slänga mig framför tåget.
Väldigt tråkig livssyn hon har den där Erica tänker ni.
Och, ja. Jag har det.
Har aldrig varit en positiv liten tjej. Det har inte varit min grej.
Fick inte rätt gener helt enkelt.
Sen måste jag tillägga en annan sak.
Ser på Skavlan nu (mer vuxenhet) och kan Torsten Flinck
ÖPPNA ÖGONEN NÄR HAN PRATAR ELLER?!
Garvar ihjäl mig.
/Erica out