Hej hörni! Har det gått för långt med Harry Potter läs/tittandet 
om man börjar drömma mardrömmar om Voldemort?

Inatt drömde jag att: 
Jag, Ron, Heromionie och Harry Potter blev hembjudna på lunch till Voldermort.
Det var lite dålig stämmning över hela grejen eftersom han försökt döda Harry
rätt många gånger och så, men vi ville inte vara ohyfsade och släpade oss dit.

Voldemort hade ett stort dyrt hus (i typ Los Angeles) med stora parkettgolv och
fönster som sträckte sig längs väggarna. Hela byggnaden var fylld av ljus och
rummen var stilrent inredda med lite skulpturer och blommor i krukor härochvar.
Ett trevligt hem.

Lite otippat tyckte jag med tanke på den bild man fått av honom i filmerna.
Jag hade förväntat mig ett svart slott med fastspikade ormar på väggarna osv.

Iaf.

Det var jag, Herominoie, Ron och Harry på lunchen.
Vi blev invisade i salongen av en husalf och slog oss ner vid ett runt bord.   
Vi åt mat, konverserde och snart förstod vi att Voldemorts personlighet ínte
stämde överens med husets trevliga atsmosfär. Han var ASOTREVLIG.   
Taskig, maktkåt översittarsadist.
Vi fick inte titta honom i ögonen och bara svara på tilltal. 
Vad vi än gjorde så var det fel. Han skällde och gnällde och ställde jobbiga frågor.
Mest till Harry.
Eftersom han uppenbarligen var den i rummet som Voldemort tyckte minst om.

Typ:

Voldemort - How would you like to die on a Thursday, Harry?
Harry - I dont want to die. Or at least not before I have killed you.
Voldemort - Ah, I see (återgår till maten)

eller

Voldemort - Your mother wasn't that nice after all.
Harry - No, but I am (astöntigt och konstigt svar. Man ba vafan Harry?)
Voldemort - No.

Jag, Herominone och Ron sneglade oroligt på varandra.
Sån sjuk obehaglig stämmning.
(Fast maten var god)

Iaf, någonstans brast det för Voldis och lunchen spårade ur. 
Han delade ut crucio-förbannelser (aka tortyr) och vägrade släppa ut oss. 

För er som aldrig upplevt en fantasi-dröm-crucio-förbannelse: 
Det gör skitont.

Det kändes som att få en kraftfull stöt som aldrig släppte. 
Som att nån grävde in händerna i sidorna och inte släppte taget. 
Voldermort skrattade åt oss medan vi låg på golvet och skrek.
Jättetråkig avslutning på lunchen.

Efter ett stund av tortyr vaknade jag.
Min njure krampade.



Då gick jag upp och kissade.

/Erica out