Jag är tillbaka efter ett dygn av tystnad.
Wosh.

Jag hade aldrig tänkt stänga ner bloggen, men jag blev på väldigt dålig humör
efter att ha sett vad som skrivits i kommentarsfältet till inlägget om grisuppfödning.
Ledsen, frustrerad och förvånad över att det fanns människor som ansåg det passande att skämta.
 
Jag var upprörd när jag skrev inlägget. Jag grät och kände bara vad fel allting är.
(Det här är en viktig fråga för mig)
Och att logga in och upptäcka flera kommentarer där folk försökte
skämta bort ämnet och håna det jag skrev gjorde mig pissed som helvete.  
Det spelar egentligen ingen roll att ni skämtade, för jag tog verkligen illa vid mig.
Jag vet nu i efterhand att endel av er inte menade något illa.
Några har förklarat, andra bett om ursäkt, och det tycker jag är fint.


Som sagt. Jag accepterar köttätare.
Jag ser inte ner på människor som äter kött (jag själv äter kött numera)
men jag har så svårt att respektera människor som vägrar se till verkligheten.
Män och kvinnor som sätter upp handen och säger
NEJ, jag vill inte höra! Jag vill inte titta på klippet. Jag tänker inte lyssna!!!

Hoppas att ni fattar hur pinsamt det är.

---

Personligen anser jag att det är sjukt omoraliskt att äta kött
med gott samvete om man vet att djuren har farit illa.
Men det är ju trots allt bara vad jag tycker.

Jag är jätteglad att problemet tagits upp av media
men jag stör mig på att alla politiker är så jävla förvånade.
/Erica out