Åh jösses amalia. Kom nyss från vårdcentralen.
Mamma och jag sitter i väntrummet. Jag hade tid 10.15.
Så när klockan var 10.35 var jag irriterad och rastlös.
Läkaren jag skulle träffa hette Paul Pålsson....
Ja, ni tänker samma sak som jag gjorde. Paul Pålsson... Lär ju bli ett trevligt besök det här.
En medelålders gubbe med mage, svettlökar och immiga glasögon. Paul Pålsson.

När klockan är 10.40 ropar någon: Erica
Och jag kollar upp från min tidnig, tittar upp mot Paul Pålsson....
Vi snackar Greys Anatomy.
Skojar INTE.
Helt sanslöst vad snygg han var. Såg ut som 19 år. Lång, ganska muskulös, burrigt mellanblondt hår.
Lite som Salem Al Fakir fast åt det sexiga hållet.
Blev helt galen, rodnade. Shit, det är han som ska undersöka mig. Jahaja... Okej.. fnizz.

Under hela undersökningen satt jag och log upp mot honom. 
Så fort han frågade mig något sprack mitt ansikte upp i ett stort flin. Jag kunde inte sluta le.  
Människan var för vacker. Och så ler han tillbaka. Antagligen kunde han väl inte låta bli.
Jag såg nog rätt fånig ut där jag satt i min burrtofs mitt på huvudet, osminkade fejs och läskiga smile.
Han var lätt den snyggaste läkaren jag sett i hela mitt liv.

Om inte min moder varit med.. I swear to god... 

/Erica out