Okej. Jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Jag börjar fundera på om det fortfrande existerar levande varelser utanför skogen.
Är allt bara en illusion? Är jag ens här? Finns jag? Finns skogen? Egentligen?
För allt är bara skog!!

Allt är bara skog och utanför sitter världens största mördarsnigel på trappan och vaktar.
Jag är fast här. Jag kommer ingenvart.
Utanför dörren sitter mormor morfar moster och mamma, de pratar dalsländska.
Jag vet inte vad jag ska göra.
Paniken sprider sig i mina ådror.
VAD SKA JAG GÖRA?
DALSLÄNDSKA!!!!!!!!!!!!!!!?????????
Alla är emot mig. Jag är inte som dem. Ensam.
Jag är en fucking lax i Östersjön.

Okej. Gud. Jag måste härifrån. NU.
Skoghelvetet äter upp mig inifrån. Jag klarar det inte längre.
Vart är civilisationen? Existerar den inte längre? Eller har den kanske aldrig gjort det?
Åh gud.
Fokusera. Just nu stter jag här. På internet. Blogg.se.
Okej... Blogg.se. Skriver exakt vad jag tänker.
Kan jag ta mig härifrån via datorn. Nej.
Det tror jag inte. NEJ det går inte.

Allt är bara skog. Jag vill till tryggheten.
En vinflaska i handen på en fest nånstans, dansa till segertåget eller svennebanan.
Whatever.
Jag vill vara där man SKA vara på en lördagskväll.
Inte här. Varsomhelst men inte här.
Dalsland har alltid haft dålig inverkan på mig. Varför följde jag med hit?
Varför intygade jag mig själv att det var lugnt? Att jag har massa cider att dricka och folk som pussas.
Cidern är föresten slut.

CIDERN ÄR FÖR FAN SLUUUUUT.

Jag blir skogstokig.
/Erica out