När inte en enda av min 340 facebookvänner är online.
Då är ensamheten total.

Klockan är mitt i natten. Jag kan inte sova.
Det är så ensamt. Bodil är död på riktigt nu.
Jag känner inte ens av någon ande i rummet ikväll.
Ingen är här.
Knäpptyst.
Tvättmaskinen snurrar inte. Ingen snarkar, spökena låter stereon vara ifred.

Kroppen gnager.
Försöker döda den tysta rymden med musiken.
Låter den leta sig in i mina sinnen.
Smita in under huden.
Jag vill ha den där.
Fyll upp mig inifrån.
Gör det. 

/Erica out