M-J är på mig hela tiden. Klänger, tjatar, obehagar.
Tänk en katolsk präst på ett dagis så får ni upp rätt bild.
Hela min kropp är öm. Slagen, förnedrad. Mina tankar är konstiga.
Hon har gjort och sagt så vidriga saker idag att jag aldrig mer kommer att:

1. Kunna äta mat
2. Ha sex

utan att drabbas av ofriviliga hemska tankar.

Och on top of all that är hon muckig och tjatar nya hål i mig.

Blogga om min polack då!!!! KOM IGEN!!! DU ÄR PRECIS SOM BLONDINBELLA JU!!!!! MEEES!!!! BLOGGA OM HENNE DÅÅÅ!!!!! Kommer bli såå kul att läsa!!!!! Jag kommer att DÖ av skratt!!!! BLOGGA NU DÅ!!!!

Jo. nog hade det varit skönt om man kunde blogga ihjäl dig alltid...

---

En av mina högsta drömmar på realistisk nivå är att skjuta henne med luftgeväret.
Skämtar inte.

Ibland vill jag bara golva henne.
Efter skolan gjorde hon först så att jag missade bussen till stan.
Och man skulle kunna tycka att bara det är illa nog.
Men, vänta lite.... nu är det skåningen vi pratar om...
SÅ NEEEJ.

När jag står på drottningtorget för att gå mot min buss naglar hon sig fast i min väska.
Vägrar släppa (?!)
och drar åt andra hållet så att jag nästan missar den andra bussen också.
Var MILLIMETERN från att dra till henne rakt över kinden. SVÄR mannen.

Denna blonda lilla freakshow.
Menar alltså allvar med luftgeväret.
Bara se henne komma gående i sin sveajacka och det blonda håret.
Ligga på lur på altanen, ladda, sikta och...
POFF!
Rakt i benet. Hade varit underbart för mina never.
Avreagera lite.
Skjuta burkar och äpplen brukar göra susen,
men hade varit så gött mycket härligare att sätta en kula i benet på människan. 

---

Nåväl.
Det finns anledningar till att M-J vill att jag ska blogga om polackjevelN. 
Men nu har jag tappat tråden och lusten.
Ska ut och smeka vapnet, kanske ringa henne.. 



/Erica out