Jag och M åkte skridskor igår.
Att åka med mammas oslipade rostiga skridskor från 70-talet brukar 
vara så nära helvetet man kan komma (båda kroppsligt och själsligt) 
Därför har min inställning till skridskoåkning varit den samma.

MEN när jag lånade M's fina VITA skridskor var det helt plötsligt kul.
Man behövde inte spänna benen för att
undvika att gå ner i spagat eller stappla som en häst på isen.
Man kunde glida fram. Helt ny upplevelse.

Från och med nu tycker jag om att åka skridskor.



/Erica out